Nu är det vinter och jag vet inte riktigt vart hösten tog vägen. En konstig höst blev det. Den 20 sept, drabbades jag helt hastigt av en förfärlig yrsel, jag kunde inte ens sitta upp. Det blev ambulans till sjukhuset inom 10 min. Massor av prov togs och jag blev inlagd i en vecka. Man kom fram till att jag drabbats av "vestibularis neurit", en inflamation på balansnerven eller som en del säger virus på balansnerven. Det tog 3 dagar innan jag överhuvud taget kunde öppna ögonen, och när jag skulle från sjukhuset fick Bengt hämta mig med rullstol och jag kunde absolut inte ens ta mig själv till toaletten. Jag hade också fått veta att rehab tar ungefär 1 år!!! och att c:a 50 5 får bestående men. Det var inte kul att höra. Väl hemma började jag kämpa. Jag hade fått ett program för att träna ögonen så att synen skulle kunna ersätta det jag förlorat i och med att balansnerven på höger sida var helt satt ur spel. Först tränade jag liggandes, sen med rollator inomhus, därefter med rollator utomhus och sen kunde jag börja med stavar på lite längre promenader, och inomhus med käpp. Det har gått sakta framåt, 2 steg fram och 1 steg bakåt. Tålamod.................!!!!!
Att gå var i början mycket jobbigt, då hela jorden gungade och hoppade vid varje fotsteg. Redan från början bestämde jag att skadan inte skulle få hindra mig att göra det jag ville. Jag var på körövning redan första veckan hemma......kröp upp till min stol och sjöng sittandes. Idag går det betydligt bättre. Jag GÅR bättre. Klarar mig utan hjälpmedel utom då snön och halkan gör att jag måste ta hjälp. Det som däremot är svårt att acceptera är tröttheten i hjärnan. jag tål inte mycket folk inte många ljud samtidigt, inte när det är rörigt omkring mig då blir jag helt utmattad och dagen efter jag varit i folksamlingar har jag ofta blivit sängliggande en dag. Jag har svårt att se på TV iband. Om det är många starka och snabba ljuseffekter blir jag illamående. Livet blev annorlunda men är ändå glad att jag kan gå någorlunda igen. Jag behövde något att se fram emot och att längta efter, så vi beställde en resa till Teneriffa. Vi ska åka den 15 jan och bli borta i 3 veckor. Jag är inte orolig för vistelsen där, vi har varit där många gånger och vet att det är utmärkt handikappanpassat och välordnat, men jag gruvar lig lite för flygresan. Jag har hört att en del haft stora problem med att flyga efter denna sjukdom. Jag hoppas på det bästa och längtar till värmen nu när snöstormen viner utanför fönstret.
