Återblick på 2012

Ja så sitter jag här på årets sista dag och tänker lite tillbaka på det år som gått.

Det blev ett år av både glädje, sorg, framgång och motgång, ja precis såsom livet väl är. Dalarna i tillvaron behövs för att man ska kunna uppleva höjderna. I både med och motgång så har Gud varit min fasta tillflykt och jag har kunna känna mig trygg i det.

Redan i Januari månad, den sista närmare bestämt kom det största glädjeämnet, barnbarn nr 9!! Lille Måns vilken gudagåva till vår familj. En go och glad liten kille som alltid glittrar med sina varma bruna ögon.

I februari tackade jag för mig som "fanjunkare" och styrelseledamot i Frälsningsarmén Uppsala. Det var inget lätt beslut. Avsaknaden av det arbetet upplevde jag positivt i att kunna släppa ansvar men också mycket "tomt" att stå "vid sidan av". Känslomässigt var det faktiskt svårare än att gå i pension från det yrkesmässiga arbetet. Konstigt kanske, men att plötsligt förstå att man blivit "gammal" gav mig något av den livskris som en del talar om i samband med pension, men som för mig blev påtaglig under detta år.

I mars reste vi ett par veckor till "vårt" Teneriffa. Underbart med sol och framför allt värme. Vi gick, och gick, och gick många kilometer varje dag på den 3 mil långa strandpromenaden. Vi besökte Turistkyrkan och Svenska kyrkan och vi badade i den fina polen vid hotellet, som denna gång var Piramides.

Under en vecka i maj reste vi till vårt andra hemland Norge. Vi hade förmånen att få vara med och fira 17 maj. Visserligen var vädret inte det bästa men det norska folket var på sitt bästa humör. Det är alltid med den största glädje vi åker till Norge och "vårt" hus på Toten. Våra kära vänner som upplåter sitt hus till oss, och nu gjort det under många år, är guld värda. Så fantastiskt att få besöka Åse o Gilbert Bakkelund och hela deras familj, som alltid tar emot oss med öppna famnen. Det är också så fint att få komma till Frälsningsarmén på Gjövik som låter oss få känna att vi också där har ett andligt hem.

I år blev det flera turer till Norge. I slutet på juli reste vi tillbaka igen. Vi var på Toten åter en vecka och sedan var vi med om något spännande. Vi hade anmält oss för att vara med på en "lägervecka" för "over de sextigruppene" som Frälsningsarmén i Norge anordnar på Storefjell vid Gol. En härlig vecka i glädje och gemenskap. Vi fick möta många vänner, dela mycket av både allvar och glädje och sjunga, sjunga, sjunga.....

I sept återvände vi till Norge för tredje gången detta år. Vi for för att överaska Gilbert då han fyllde 88 år. Även denna gång stannade vi en knapp vecka och hade underbara dagar.

Den 21 sept hände det som kom att prägla resten av året. Jag blev plötsligt mycket yr och fick fara med ambulans till sjukhuset där jag fick stanna i 6 dagar. Det jag drabbats av var virus på balansnerven. Sjukdomen gjorde att mitt balansorgan i vänstra örat blev skadat, och jag fick "lära mig" att gå på nytt. Under ett par månader kunde jag endast gå med rollator och därefter med stavar. Så smånningom har balansen förbättrats men huvudet har svårt att tåla alltför mycket ljud, surr av röster och ljusväxlingar. En oerhörd stor trötthet dröjer sig också ännu kvar men ändå kan jag se att jag förbättras hela tiden.

Vår tänkta utlandsresa fick flyttas fram pga sjukdomen och jag kan därför nu se fram emot att om 14 dagar få resa till Teneriffas sol och värme för sjunde gången. Nu ska vi gå och gå och gå igen i hela 3 veckor! Underbart!

Nu står vi på tröskeln till det nya året och vad som kommer att möta vet jag inte men jag känner mig trygg i den förvissningen att jag får vara under den Högstes beskydd och under hans vingar känner jag mig trygg.

Andra inlägg

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)